1903 | Öfverenskommelse mellan Gefle-Dala järnvägsaktiebolag och Falun-Rättvik-Mora järnvägsaktiebolag angående gemensamt begagnande af Falu station | |
1904 | Öfverenskommelse mellan Gefle-Dala järnvägsaktiebolag och Falun-Rättvik-Mora järnvägsaktiebolag angående trafikering af Falun-Rättvik-Mora järnväg. |
1901 | Utdrag af protokoll hållet hos byggnadsnämnden i Falun den 10 juni 1901. Anhåller om tillstånd att urätta signal och vaktkur. Nybrogatan | |
1907 | GDJ Dn 283. Till Direktionen. Vid bandelen Falun-Orsa fanns förut, liksom fortfarande vid bandelen Gefle-Falun, anställda två banvakter per mil med hvar sitt distrikt och dessutom en vakt utan eget distrikt, hvilken sistnämnde, dels dels deltager i arbeten å de båda distrikten, delstjänstgör i st.f. någon af de båda andra när dehafver tjänst ledigt, frisöndag, vid sjukdomsfall ?? o.d. och har denna anordning visat sig särledes ändamåösenlig. När emmelertid linjen Falun-Repbäcken i Juni 1904 skulle öppnas för trafik, och sex nya banvaktsplatser där tillsattes, anhöllo sex af dessa vakter utan egna distrikt om transport dit, hvilket äfven på min tillstyrkan beviljades, detta med tanke på att de skulle få ersättas af andra, men ??? ville icke Verkställande Direktören lämna sitt medgifvande. Allt sedan denna tid hafvar vi således vid behof varit hänvisade till att i stället använda extra arbetare för bevakningstjänst. En åtgärd, som förutom att den är stridande mot reglementet, af flera andra orsaker måste anses olämplig och ingahanda för bolaget billigare. Med anledning häraf fär jag vördsamt föreslå att dessa sex banvaktsplatser ännu en otillsatt plats efter aflidne banvakt Sjöberg i Krångholm (?), sedan till den 1 i stundande november måtte få återbesättas vid bandelen Falun-Orsa. Visserligen vore äfven behövligt anställa ytterligare sju nya banvakter vid bandelen Falun-Björbo, men i betraktande af det fåtal tåg. som ännu trafikerar denna bandel, kan dermed tillsvidare avstå ett eller annat år. Gefle den 22 Aug 1907 J Allden A (?) | |
1910 | Nr 31. Till Kungl. Väg och Vattenbyggnadsstyrelsen, Stockholm. I skrifvelsen den 21 augusti 1893 har Kungl. Styrelsen medgifvit Gäfle_Dala järnvägar att traffikera Falun-Rättvik-Mora järnvägsaktiebolas järnvägar med en tåghastighet af högst 45 kilometer i timmen. Persontrafiken å bandelen Falun-Orsa har sedan dess väsentligt ökats och särskildt under de senare åren nödvändiggjort insättande af åtskilliga nya persontåg, därvid krafvet på större hastighet helt naturligt gjort sig gällande. Sedan under våren 1907-1908 en del förstärknings- och nybyggnadsarbeten vidtagits ifråga om denna järnvägs broar i enlighet med af Distriktschefen gifna bestämmelser för erhållande af tillstån att trafikera järnvägen med tyngre lokomotiv och banan jämväl i öfrigt förbättras, synes det Direktionen, som om större tåghastighet skulle kunna tillåtas. Direktionen får på grund häraf vödsamt anhålla om besiktning af bandelen Falun-Orsa för utrönande af den största tåghastighet Kungl. Styrelsen kan medgifva i det skick bana ochbroar för närvarande bifinna sig. Gäfle den 9 september 1910 Gäfle-Dala järnvägsaktiebolag. J.D. Simonsson | |
1911 | Till Direktionen. Sedan broarna å bandelen Falun-Orsa förstärktes och tyngre maskiner började trafikera bandelen, har nedplattningen af rälsändarna s.k. slag ökats i så hög grad, att vi på de svåraste ställena nödgats företaga en hel del utbyten af räler. Särskildt är detta förhållandet mellan Falun norra och Sågmyra, der visserligen sedan förut mindre slag i skarfvarna förekommit men utan jemförelse mot hvad numera är förhållandet. Sedan slagen blifvit så djupa, hjelper icke längre stoppning underskarvyllarna, hvarigenom äfven underhållet fördyras. Då det icke längre kan fortgå som det är, ser jag mig nödsakad att vördsamt föreslå arr erfoderligt antal räler och af 34 kg vikt per meter med vinkel(?) får anskaffas, för att under nästa års sommar inläggas mellan Falun och Sågmyra, med undantag af bangårdarna. Kostnaden för rälsbyte å dessa 25 kilometer spår torde komma att ställa sig ungefär sålunda: 1700 ton 34 kg räler á 107:- = 181900:-. 5000 par = 135 ton vinkel(?) á 130:- = 17550:-. 19960 sty. skruf á 0,18:- = 3593:-. 1500 sty Spik á 0,07:- = 1050:-. 3500 sty nya sliper – ökning af m per sk(?)längd med inläggning á 1,80 = 6300:-. 4000 kurvklots med faststättning á 0,10 = 400:-. Arbetskostnad för rälsbyte, flyttning af sliprar, lastning och lossning mm. 25000 meter á 0,60 = 15000:- Summa 225793:-. Härifrån afvgår värdet af de gamla rälerna medSkarf(?) (1350 ton) 50000 meter á 2:- = 100000. Återstår summa kostnader 125793:- Gefle den 17 Maj 1911 J Allden A | |
1928 | GDJ Dn 2870. Baningenjören, Gäfle. Härmed översendes avskrift av protokollet från besiktningen för ökad tåghastighet å linjen Falun-Mora Noret. Originalprotokollet har överlämnats till Verkställande Direktören. Såsom framgår av detta hemställa synemännen om tillåtelse till 80 km. största tåghastighet per timme sedan bland annat samtliga broar med en spännvidd av 10 m. och däröver försetts med urspårningsskenor. I anledning därav får jag härmed anmoda Biö att så snart som lämpligen kan ske ombestyra att urspårningsskenor bliva på föreskrivna ställen inlagda. Ritning, utvisande anordningen, kommer att med snaraste översändas. Kostnaderna skola bokföras på litt. Z:E1:1002 och efter utförandet emotses rapport. Göteborg den 20 december 1928 H Bernhard(?) – Sedan följer protokoll, 7 sidor, fört vid besiktning. Detta protokoll underskrivit av Algot Lundström & Waldemar Ståhle – | |
1933 | FÖRTECKNING över samtliga plankorsningar å banmästareavdelning Nr 6 | |
1937 | Plankorsningar inom 34 banmästaravdelningen. Sträckan 74.190 – 103.370. (Hosjö – Grycksbo) SAMT Plankorsningar inom 34 banmästaravdelningen. Sträckan 103.370 – 143.980 (Sågmyra – Lerdal) | |
1939 | Till Svenska Järnvägsförbundet. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juli 1939 har chafen för komunikationsdpartementet tillkallat särskilt sakkunniga,vilka antagit benämningen 1939 års högertrafikkommité, för utredning rörandelämligheten av övergång till högertrafik i landet med mera. Den sålunda ifrågasatta omläggningen avser givetvis i första hand trafiken på vägar och gator. Även landets järnvägar komma emellertid att beröras av en dylig omläggning… osv …. Stockholm den 9 november 1939. För 1939 års högertrafikkommité: Torsten Löfgren | |
1941 | GDJ Dn 1344. Överingenjören, Göteborg. Med översändande av bil ”Utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde med byggnadsnämden i Falun den 7 januari 1941.” får jag härmed anföra följande. Å bif. karta över Falun har samtliga plankorsningar mellan Falun och Falun norra stationer markerats och en beskrivning angivits. Bifogade kartskiss tillhörande G.Kjellins sterbhus anmärkningsskrivelse av den 19/12 1940 visar bl.a. en ny gata vinkelrätt mot järnvägen, som den dock ej korsar. Risken för framtida krav på en ny plankorsning i fortsättningen på denna säckgata synes uppenbar- I ovannämda besvärsskrivelse omnämnes överst på sida 5 ”Om vi därjämte avstå från den korsning, som vi hava rätt till med ärnväg, blir antalet järnvägskorsningar i realiteten mindre än vad nu är fallet.” Denna korsning har angivits med bokstaven D å kartan över Falun. Kjellins sterbhus rätt till denna nu obevakade vägövergåbg undersöktes i annat sammanhang omkring år 1930. Varken då eller nu ha vi bland bolagets eller andra handlingar kunnat finna något om tillkomsten eller underhållsskyldigheten av denna korsning, som f.ö. användes ytters lite.Av Falu kartan framgår även, att plankorsningen C, Kyrkogårdsvägen, skulle kunna avstängas, om stadsarkitektens nu föreliggande föreslag med parallellgata utmed järnvägen bleve fastställt. Det föreslås att ett järnvägens yttrande utmynnar i en hemmställan att den Kjellinska besvärsskrivelsen lämnas utan avseende. Gävle den 15 maj 1941Bengt Danielsson. – Karta & beskrivning bifogat. – | |
1941 | GDJ Dn 4907. Byggnadsnämnden, Falun. Med anledning av erhållet utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde med byggnadsnämnden i Falun den 7 januari 1941, får Gävle – Dala Järnvägsaktiebolag härmed avgiva följande yttrande. Järnvägslinjen mellan södra och norra statioenerna i Falun korsas på en sträcka av 1100 meter av icke mindre än 11 st. mer eller mindre trafikerade vägövergångar. Ett dyligt förhållande måste ur såväl järnvägs. som vägsynpunkt vara mycket otillfredsställande. Det är därför önskvärt, att vid stadsplaneringen i möjligaste mån söka nedbringa antalet plankorsningar genom att, där icke skenfria korsningar kan anordnas, medelst parallellvägar sammanföra mindre trafikerade vägar till gemensam plankorsning. Då i föreliggande stadsplaneförslag sådan hänsyn tagits genom att den från Kjellins sterbhus f.n. befintliga plankorsning slopats och genom föreslagen parallellgata sammanförts med plankorsningen vid Svärdsjögatan, anser järnvägsbolaget föreslaget förutseende och har sålunda för sitt vidkommande intet att erinra mot detsamma. Det Kjellins sterbhus anmärkningsskrivelse av Arkitekt Mogensen utarbetade förslaget med säckgata norr om kyrkogården anser sig järnvägsbolaget för sitt vidkommande icke kunna godkänna, enär med all sannolikhet framtida krav skulle komma att uppstå på en ny plankorsning i fortsättningen på denna säckgata. Betr. den i samma skrivelse angivna förflyttning an järnvägens sträckning till annat lämpligare område kan meddelas, att järnägsbolaget f.n. icke har några som helst planer på en dylik åtgärd och torde en sådan förflyttning icke komma att ske inom överskådlig framtid. Göteborg den 21 maj 1941. | |
1945 | GDJ Dn 419?. Överingenjören, Göteborg. Med anledning av Väg- och Vattens skrivelse den 21/11 1944 angående framförandet av bl.a. rälsbussar å linjen Falun – Mora har en undersökning gjorts rörande anordningarna vid vissa vägkorsningar. Härvid har jag utgått ifrån att i Säo § 101, mom. 5 avses endast korsningar med allmänna och allmänt befarna vägar, därenbart kryssmärken äro uppsatta vid korsningen med järnvägen, men dessa skola väl enligt mitt förmenande jämställas med övriga ”mindre” korsningar när det gäller rälsbussdriften. I Undersökningen har således medtagits endast de ”viktigare vägkorsningar”, som äro medtagna i förteckningen i Tidtabellsboken, del A sid 11 och 12, och undersökningen avser att konstatera, vid vilka väkkorsningar en förare å rälsbuss kan se ljussignal, som visar att vägen är stängd för vägfarande eller att ljus- eller ljudsignaler visa stopp åt vägen. Gävle den 29 januari 1945. Bengt Danielsson. – Vägar, km beskrivning – | |
Okänt | Belägen å. Plankorsningar från Parkgatan till Färnäs |