Kungligt besök 1892

Om man vill studera ett riktigt praktexempel på den oscariska erans
rojalism och festyra skall man gå till kungabesöket 14 – 15 september 1892,
förenat med – givetvis – en .järnvägsinvigning, nämligen dels av, banan
Vänern – Mora, dels av det återstående padiet av Falun Mora järnväg till
Orsa, alltså egentligen dubbla evenemang. Ett särskilt ”Minnesblad” i
tabloidformat kallar dessa dagar för ”En Eriksgata, den ingen Svea
konung sedan Carl XI;s dagar gjort”; att detta är en lätt överdrilt torde
läsaren av föregående sidor nog märka. Såtillvida är det däremot riktigt,
att Oscar hann besöka orter ”där ingen färdats fram sedan Olof den
Heliges dagar” (och Sverres, skulle vi vilja tillägga).
Efter en devot inledning böriar reportaget i Värmland:
”Kall, regndiger och blåsig uppgick dagen den 14 september, och föga
löftesrik för de stundande högtidligheterna syntes den, då kungatåget
vid 1/28 tiden på morgonen ankom till Persberg, sydliga ändpunkten af
den nybygda delen af Mora Venerns järnväg. . . ”
Sedan visade vädret sin rojalistiska sida och molnen skingrades så fort
det kungliga tåget anträtt färden. Regementsmusik medföljde i en öppen
vagn. Man passerade Långbanshyttan, Lesjöfors mfl stationer, överallt
prydda med flaggor och inskriptioner; vid Sågen var man inne i Dalarna
och nya uppvaktningar vidtog. Kungen steg av vid de flesta uppehållen,
så i Vansbro, där han inspekterade 25 paraderande soidater och åt
frukost, dock först sedan skolbarn och allmoge sjungit nationalsången.
Från Brintbodarna gick tåget på bibanan till Malung – numera sedan
Iänge försvunnen – där tusentals människor väntade.
”Stationshusets dekorering var synnerligen originell och lyckad. Ena sidopartiet
pryddes af en flaggomgilven sköld med ett krönt Oscar II:s namnchiffer,
det andra af ett Karl XI:s, syftande på det senast föregående
konungabesöket i Malung. Öfverst i mellanpartiet svntes bland flaggor
Vesterdalarnes vapen och därunder inom en mossram ett gammalt stycke
trä med en inskription, enligt sägen härrörande från Karl XI:s besök.*”
Oscar hann med att d cka champagne och äta frukost samt att ta en
promenad i Malung medan musiken spelade. Sedan gick tåget tillbaka till
Brintbodarna samt vidare mot Mora över Gävunda, Vimo och Vika. I
Mora var det svart av folk:
”Redan vid prostgården voro väldiga skaror, till stor del i nationaldrägt,
samlade och här, å en improviserad plattform, mottogs konungen, sedan
folksången sjungits, af platsens kommunale män, bland hvilka handlanden
Fr. Vikman uibragte ett lefve.
Efter ett kort uppehåll fortsatte emellertid festtåget till stationshuset,
där en honnörsvakt ur Dalregementet om 100 man paraderade med sänkt
fana [se bild s 108].
På begäran af hr landshöfdingen [Treffenberg] förklarade konungen
järnvägen öppnad i följande högstämda ordalag:
Stort och betydelselullt kan i sanning det företag kallas, hvilket, nyss
fullbordadt, är afsedt att förbinda dessa det åldriga ‘Järnbäralands’ nordligaste
Dalabygder med kusten och Vesterhafvet.
Planlagdt till befrämjande af fosterländska syften, har dess tillkomst
kräft offer af mångahanda slag, och dess utförande har icke kunnat försiggå
utan bekämpande af de svårigheter, dem naturen i vårt fädernesland
ofta lägger i vägen för järnvägarnes pionierarbete.
Men de ha blilvit besegrade dessa svårigheter och därför är det rätt att
egna en uppriktig tacksamhetsgärd åt de män, hvilka uttänkt, ledt och
utfört detta stora företåg. Jag frambär till dem mitt tack.
Men främst af alla tillhör allas vår gemensamma tacksägelse honom,
inför hvars tron och altare vi inom få ögonblick skola nedlägga våra tackoffer
och höja vår lofsång.
Det är icke första gången, Svea konung och Dala allmoge stämt möte.
Historien bär glänsande vittnesbörd därom, att de sökt och mött hvarandra,
och när de mött hvarandra, ha de förstått och bistått hvarandra.
Hvad fordom skett, är jag förvissad om skall fortfara allt framgent, så
länge gudsfruktan, kärlek till fosterland och frihet, aktning för rätt och
lydnad för lag förblifva bofaste i vårt gamla fosterland.
Jag förklarar härmed den nu fullbordade och i dag i sin helhet befarna
Mora -Venerns-banan öppen för allmän trafik”.

Detta tal får här representera den kungliga vältaligheten även vid de
övriga invigningar som skildras i vårt arbete.
Tåget ångade sedan tillbaka mot kyrkan, där ett Te Deum hölls. Man
glömde aldrig den materiella välfägnaden och kort därefter serverades en
präktig festmiddag i en provisorisk paviljong.
”Synnerligen vackert och smakfullt var fondpartiet, där det stora kung-
liga bordet i hästskoform var placeradt. Det vår nämligen förvandladt till
ett tält i blätt och gult med konungens byst under Å med guldkronor
prydd himmel af blå flaggduk,,.
Medan sällskapet vid tio bord inmundigade åtta rätter och sju viner
(matsedeln är_avbildad på s 108) spelade musiken 12 olika styckery däri_
bland en för. dagen komponerad festmarsch av J. G. Kjellberg.
Vi citerar åter ett stycke ur pressen:

”Den 15 september skulle konungen beresa Falun – Rättvik – Mora- järn-
vägen, sedan dock först ett besök aflagts i Orsa. Dit upp till järnvägens
ändpunkt stäldes ock färden del med tillhjälp af ett exratåg från Mora
Norets station, dels på ångfartyget ,Gustaf Vasa,, som forde H. M:t
konungen. Extratåget framkom emellertid så tidigt, att dess passagerare
fingo god tid på sig att bese de omfattande och imakfulla anord.,Ingaa
som vidtagits. ..
Då ‘Gustaf Vasa’ fram på förmiddagen anlände, hade väldiga folk-
massor samlat sig nere vid hamnen, däribland en stor del nationalklädda.
Ofverallt såg man hvita och blå vadmalsrockar blandade med hvit-röda
li{ och svarta kjolar. Själfua ångbåtsbryggan var nu under flaggorna kan-
tad med två led nationalklädda kullor med blommor i händerna,,.
På bilden s 109 ser vi tingshuset, där fru Withelmina Vahlgren* från
Siorvik serverade ”en riklig och väl anordnad frukost,,. Nu var det Gefle-
Dala järnvägsbolags tur att harangera kungen; ordförandens tal gör när-
mast intryck av att det var Oscars förtjänst att banan kunnat fullbordas!
Kungen svarade i samma stil. Ett besök i kyrkan med konsert och visiten
var sluu tåget gick mot Falun över Rättvik.
Läsaren har nu avniutit sä många skildringar av kungliga ankomster till
Falun att vi tror det vara onödigt med en detaljerad beskrivning av ännu
ett mottagande. Kungamiddag hölls i Bergslagets stora sal – för 110 personer
– och den serverades ”af fru Hellberg å Nya Hotellet,, samt bestod

av sju rätter och sex viner, flera identiska  med dem som druckits i Mora.
Kungens egen matsedel var av etsad koppar.
Efter middagen for kungen i vagn till järnvägsstationen, där han ”under-
uppehåll vid Korsnäs, Storvik och Krylbo var man åter i Stockholm vid
½ 2-tiden på natten. Sannerligen ett späckat Program!
I början av september 1892 samma år som han firade sitt regeringsjubileum
och öppnade den stora Stockholmsutställningen, for Oscar till
balarna, ehuru ännu inte tillfrisknad från en tillfällig opasslighei Han
deltog där tillsammans med krigsministern, general Rappe, i de stora
fältövningarna.
Den nye landshövdingen C. R. Wersäll mötte upp i Krylbo Man passerade
Avesta, där ett kort uppehåll gjordes, och kom på e m till Säter Över
Hedemora och Vikmanshyttan.
”På perrongen i Säter hade hrr fesikomiterade m fl. samlats och på utsatt
tid, kl. 2,5Ö em., anlände extratåget. Efter några ögonblick utträdde
konungen, något trött, och därför ej vid sitt sedvanliga lynne Borgmästaren
Anderstedt helsade H. M:t välkommen, och sedan högst densamme
under en kort stund samtalat med de närvarande, inträdde han i
den festligt dekorerade väntsalen, där tolf små hvitklädda flickor strödde
blommor för hans fötter. Innan konungen steg till häst behagade han …

 

* Sedermera gift Skogh och känd som direktör för Grand Hotel i Stockholm och trundare avForesta
pä Lidingö.

 

IMG_0021

 

 

 

 

 

 

 

Bild från Invigningen? //TL

 


Original

Kungligt besök i Dalarna 1892