P-skivans förbannelse

Åkte in till SPF-bowlingens andra start i fredags. Satt i omklädningsrummet och förberedde mig genom att göra ren kloten, tejpa tummen och kamma benan. Idag skulle det hända något stort. Det kände jag på mig. Äntrade stolt arenan. Då kom jag på att jag inte hade lagt i P-skivan i bilen. Klart för tävlingsstart. Vad göra? In i omklädningsrummet igen, på med vinterskorna och jacka, ut i duggregnet. Bilen var borta! Bortforslad av kommunen p g a saknad P-skiva, tänkte jag. Då gick det upp ett Liljeholm. Jag hade för en gångs skull parkerat på gratisparkeringen borta vid skolan. In igen, där man redan hade börjat inspelningen. För att lugna nerverna skruvade jag upp min medhavda Ramlösa. Det blev dagens enda skruv. Ramlösan sprutade åt alla håll, trots att jag höll in den bland hallkloten. Min ambitiösa uppladdning slutade i katastrof. Jag vill nu rikta mig till Milans ungdomar. Lova att visa oss äldre medlemmar respekt, trots allt. Man behöver ju inte vara dum, bara för att man har närminne noll.