Idel, ädel, adel

Ni har alla sett den formidabla Wimbledonpokalen. Vi har en klubbmästerskapspokal, som är ännu större, guldigare och anskrämligare. På pokalfoten läser vi legendariska segrare som Stefan Dangardt, Yngve Larsson (2 ggr), Marcus Jonsson, Bosse Persson (2 ggr), Mikael Lappalainen och Per Spendrup. Vilka stjärnor! Men det kan också uppstå vissa problem. Vid tre vinster vinner man den för alltid. Det syntes tydligt på Bosses spel igår, att han inte ville ha pokalen. Yngve tvingades sluta bowla för att undvika en tredje inteckning. Stefan fick på nåder ha den i garaget bland annat bråte, efter särskild dispens från frun. För att förhindra att fler lirare lägger av, så ser vi ingen annan lösning än att göra priset evigt vandrande.