BANVAKTSTUGAN (30) – 25 ”GOPEN”

Avstånd från Falun 22.220 m. Avstånd från Sågmyra 4.160 m. Höjd över havet 169,63 m. Bilden visar banvakten nr 39 Johan Eriksson på sin stakdressin eller ”hjuling”.
Fotograf var Edvin Bergkvist och året 1918..

VAKTSTUGAN VID SKAFSMYRA, på ortsmål vanligast kallad ”Schässmyra” uppfördes åren 1888-89 vid den s.k. ”Schässmyr-viken” i sjön Gopen och på högra sidan av spåret. Från Gävle räknat fanns det tidigare 29 st vaktstugor och den 30:e blev döpt efter sjön. På sträckan Gävle och Falun innehöll de två lägenheter om 1 rum och kök på nedre botten med var sitt gavelrum på andra våningen. De disponerades av en banmästare och en banvakt. Från 1/7 1896 gjordes en stor omorganisation av hela banavdelningen. Av ursprungliga 25 banmästare blev det kvar 6 sedan de flesta gått i pension och några återgått till banvaktsysslan, dock med bibehållen lön.
Vaktsträckornas antal minskade till 20 och därav kom sig att 30 Gopen helt plötsligt blev 25 Gopen.

Det var anspråkslösa bostäder, ungefär 6 x 4 meter, med på ena långsidan tillbyggt trapphus innehållande förstuga och matskafferi. Lägenheten var på 1 rum och kök. Sommartid kunde man använda sig av vindsutrymmet som sovplats åt de ofta stora antalet barn i familjerna. Detta utrymme saknade dock fönster och var tillgängligt via en trappa på bakre gaveln. Det var inte heller vinterbonat. Förutom bostadshuset fanns uthus med plats för vedbod och avträde samt svin- eller fårhus samt plats för en ko. En gedigen källare av sten, jord och torv ingick också i bostället. Numera är oftast bara källaren kvar som minnesmärke.

Den första banvakten som kom till ”Schässmyra” var Erik Wilhelm Andersson. Han installerade sig den 1/11 1889 eller knappt två veckor före järnvägens öppnande. Han var född den 1/1 1864 i Wessland, numera Västlands församling i Uppsala län, och hade innan han blev befordrad till banvakt arbetat som extra bangårdsarbetare vid Gävle bangård. Han gifte sig den 9/5 1890 med Anna Lovisa Wahlström, född i Österlövsta församling i Uppsala län och hon flyttade till Gopen den 12/5 1890 från Gävle stad. Under sin tid vid Gopen fick de tre söner, Wilhelm född 2/4 1891, Ragnar 27/11 1892 och Arvid 18/4 1895.
Andersson var en duktig och plikttrogen banvakt, men plågades svårt av kronisk ledgångsreumatism, en bland banvakter på den tiden mycket vanlig sjukdom.

 Den 1/7 1900 flyttade E W Andersson med familj till banvaktstugan 24 Lustebo. Första banvakten där, August Wikström, född 18/4 1857 i Vika församling, Kopparbergs län, hade en månad tidigare mördats i sömnen med yxa av sin hustru, Johanna Matilda, under förevändningen att maken var ”anti-krist”. Banvakten August Wikström efterlämnade förutom hustrun som kom till Säters sjukhus, 10 barn, 7 döttrar och 3 söner, vilka alla utom 2 äldsta döttrarna var omyndiga. Pension till familjen utgick från järnvägsbolaget med 190:–/år.
Banvakten nr 40 E W Andersson sökte tjänsten efter Wikström och fick den, men på grund av alltmer tilltagande besvär av sin sjukdom pensionerades 30/11 1905. Familjen flyttade till Korsnäs, där man ansåg att med sin pension kr 290:–/år och med hustruns hjälp för ett blygsamt arvode skulle kunna sköta vägbevakningen som grindvakt. Andersson avled redan den 7/12 1906, men hustrun skötte grindarna i Korsnäs fram till den 31/12 1933 då de ersattes av mekaniska vägbommar och Anna Lovisa Andersson pensionerades vi 62 år ålder.

Den 1/7 1900 utnämndes extra arbetaren vid 7:e banmästaravdelningen Jusk Johan Eriksson till ordinarie banvakt nr 39 för att efterträda E W Andersson i Gopen. Han övertog den avlidne A Wikströms tjänst och dennes nummer och skulle egentligen ha tjänstgjort vid 24 Lustebo, men då Andersson också hade sökt tjänsten där för att på grund av sin tilltagande ohälsa komma till åtminstone något mer nära bebyggelse belägen plats, avgjorde hans över tioåriga anställningstid.

Johan Erik flyttade alltså till ”Schässmyra” med sin familj, som så småningom kom att bestå av 8 barn, och blev sedan kvar där ända fram till pensioneringen. Han beskrevs som en mycket noggrann och fordrande arbetsledare, men respekterad för sitt kunnande. Han var mycket tekniskt intresserad och var tidig med att anskaffa en s.k. hjuling, en dressin med 3 hjul på vilken man stakade sig fram.

Mer finns att läsa i Original längre ner på sidan.. //TL

1900	Brev från Åke Eriksson, Karlskoga 1994Ang. Johanna Mathilda Wikström. Sjukjournal vid Upsala Asyl.	PDF
–	Jusk Johan Eriksson
–	Jusk Johan Eriksson
1900 1934	Banvakt Eriksson vid 25 Gopen. Foto 1913 på våren. Barnen Lisa Margit, Eva, Helena, Hilma, Astrid och Arvid (Tvillingar) och Ebba. Hilma omkom vid tågkollisionen i Tansbo.qm Helena Eriksson, V-Frölunda
1900 1934	Banvakt Eriksson vid 25 GopenBarnen Lisa Margit, Eva, Helena, Hilma, Astrid och Arvid (Tvillingar) och Ebba. Hilma omkom vid tågkollisionen i Tansbo.
?	Kyrkobok	PDF
?	Kyrkobok	PDF
–	Personal
–	Olle Andersson Anteckningar.	PDF
1937	Avtal köp av Gopa banvaktstuga
	Original:	PDF

2013