Jehander, Carl Johan, ingenjör, född den 11 maj 1833 i Västra Åkralt, Färgaryds socken, Jönköpings län.
Död den 9 Januari 1911 i Ängelholm.
Jehander började som stenarbetara vid malmö hamnbyggnad 1g49, befordradee till förman och blev redan 1858 brobyggmästare vid sJ. på 1870-talet slog han sig på dock- och järnvägsbyggnader
och skulle så småningom bli Sveriges störste enskilde Järnvägs- entreprenör vad beträffar anlagd sträcka. För en sammanlagd entrpenadsumma av omkring 2s miljoner byggde han 1411 kilometer järnväg.
Han byggde Ekolsundsbanken på SWB 1877, och Karlberg-Värtan 1877-81, sträckan-Hok-Nässjö på HNJ l881-82, LNJ och, SHJ 1882-84, HKJ 1884-86, GHB 1884-88, LKJ 1885-86, HyTJ 1885-86, HBJ 1887-89, FRMJ 1887-91, Flottans Järnvägstunnel i Karlskrona, MöToJ och SSJ 1891-93, NrSlJ 1891-95, JVJ 1892-94, ULB 1892-95, ombyggnad vid Hok på HNJ 1894, KBJ 1896-97, ÖBlJ och KTJ 1897-99, DHdJ 1897-02, SGGJ 1898-01, RGJ I899-01, sträckan Hillared-Alvesta på BAJ 1899- 02.
Jehander var dessutom arbetschef vid brobyggnaderna på VBJ åren 1877-?8 samt sträckan Ängelhotm-östra Ljunbypå ÄKJ 1902-03.
Carl Jehander var en ärlig, noggrann och pålitlig entreprenär men misslyckades ekonomiskt på grund av bl.a.. stora extra kostnader för rasade bankar HNJ och DHdJ.
Jehander var också djupt religiös och det berättas att han vid sina resor på arbetsplatserna höll andaktstunder och predikade för sina anställda.
En av hans egenskaper var ett utpräglat sinne för ekonomi och han svarade en gång en arbetare som begärde påökt på sin lön: ”I sa äte sell å potäter så klarer I er på l0 öre um dan å då kan I lägge unne En slänt…”
”Den ärade Jehander, han kan matematik,
därföre får han klander, men ändå blir han rik.
En räknekonst härlig, att plåga rallaren,
och lova honom lönen en gång i himmelen.
När vi till himlen kommer, så frågar vi väl där;
Ack säg oss käre Herra, har Du Jehander här?
Men då så får vi veta att han blev kastad ut,
vi står där med lång näsa, blir knuffade till slut.”
Förvisso skar Jehander inte guld med täljknivar ens under sin mest mest aktiva tid, men när han avled år l911 och begravdes på Norra kyrhogården i Stockholm, var han en praktiskt taget utblottad man.
Detta berodde på att han alltid pliktskyldigast reparerade de felaktigheter som uppstått på banbyggena, och vilkas orsak ofta var knapphändiga terrängundersökningar och alltför optimistiska stakningar. Falun-Rättvik-Mora Jernvägeaktiebolag beviljade Jehanders efterlevanda änka, Hilda av humanitära skäl vid ett styrelsemöte i maj 1911 ett belopp av 500 kronor i ett för allt för en gång.
Sedermera erhöll Hilda Jehander på särskild vädjan under några år även smärre belopp från Gefle-Dala Jernväge AB.
Original